Jag funderar över min relation. Det måste en ta sig tid att göra ibland, framför allt som småbarnsförälder. Utvärdera, analysera, göra ett bokslut, you name it. Nio år med samma man är ganska länge.
- Det är fanimej föööör länge! vrålar jag en gång i månaden med ganska exakt 28 dagars mellanrum. (Förlåt älskling.)
Men vi har hunnit med väldigt mycket på de nio åren faktiskt, jag och Mansgrisen. Bostadsköp, Hultsfredsfestivaler, pälsängrar, giftemål, två smågrisar, resor, diverse magåkommor och andra kriser. What doesn't kill you makes you stronger. Så är det faktiskt. Men det känns som att något gnager och skaver lite i vårt förhållande just nu. Vi står och stampar på samma ställe. Ingenting händer. Stiltje. Det är dags för något nytt. Tid att ta vårt äktenskap till nästa nivå och låta det utvecklas och blomstra.
Ingen idé att hålla på och spela svår längre, tänker jag. Gör slag i saken. Det har blivit dags för oss att bli vänner på FaceBook.
Tack och Förlåt,
Jeanette
Modigt!
skriven