Mellodags och repeat på väg mot vansinne

Jag längtar verkligen till lördag och Mello. Nej jag skojar inte nu. Faktiskt supertaggad. Egentligen inte så mycket efter själva TV-grogrammet. Brukar vara rätt medioker underhållning. Fattar aldrig paus-sketcherna. I stort sett handlar min längtan bara om att få möjlighet att uppdatera mina spellistor på Spotify.

 

För er utan barn kan jag förklara att hitlåts livstid hos en unge i förskoleåldern är i det närmaste oändlig. Exempelvis lyssnar vi fortfarande alldeles för kontinuerligt på ”Gangnam Style” här hemma. Och schlagerdängorna som presenteras i festivalen varje vinter har ju en tendens att vara extremt trallvänliga och falla dagisbarn i smaken. Så min förhoppning just nu är alltså att vi en gång för alla kan göra slut med ”Blame it on the disco” och ”Busy doing nothing at all”. Har försökt radera båda låtarna från smågrisarnas playlist av rädsla för att för mycket repeat ska orsaka hjärnblödning hos mig själv. Faller alltid för grupptrycket att lägga tillbaka dem. Nu har alltså snart ett år gått och jag tycker det är dags att vi ska låta dessa djävulens påfund till musik vila i frid.

 

 

Sen läser jag i Expressen att Eric Saade ska vara med i tävlingen på lördag med ett ”publikfriande nummer och dansvänlig upptempo-låt”. Tänker ”Be careful what you whish for”.... Återkommer om ett år med uppföljning och utvärdering.  

 

Tack och Förlåt, 

Jeanette

Kommentera inlägget här :