Den dagliga kaffepumpan och lurendrejarna

Jag dricker kaffe med sugrör. Det är ett måste vid en tanblekningskur. Helst ska en minimera sitt koffeinintag och undvika rödvin helt, säger tandläkaren. Det är inte ett rimligt krav på en kvinna med barn i trotsåldern tycker jag. Så jag dricker min kaffepumpa genom ett sugrör varje morgon. Vill en vara fin får en lida pin, helt enkelt. För er som inte är välsignade med ett arbete i restaurangbranschen kan jag förklara att ”kaffepumpa” betyder ”en hel bryggkanna kaffe”. Vi har lite egna uttryck för oss som ingen annan ska förstå, så att vi kan känna oss lite speciella när alla andra behandlar oss som tjänstefolk och frågar när vi ska skaffa oss ett ”riktigt jobb”. Men det är en helt annan diskussion.

 

 
 
 
Känner mig lite som en idiot med mina sugrör, men smågrisarna tycker att det är en helfestlig frukosthändelse. Sen tänker jag att det här är någonting som den samlade tandläkarkåren har hittat på bara för att vi andra ska känna sig korkade. Säkert så sitter de där i sina fikarum och garvar åt hur de lyckats lura alla oss sugrörsdrickare, medan de själva dricker direkt ur koppen.

- Tänk att de alltid går på den lätta! skrockar hela personalstyrkan i kör på tandläkarkliniken och tar en påtår.

 

Eller så blir det så småningom en sån där urban legend-grej alla berättar och skrattar åt om några år. Som typ milleniebuggen.

- Alltså minns ni för några år sedan när alla trodde att de var tvungna att dricka kaffe med sugrör när de blekte tänderna? Ha ha, tänk att folk verkligen var så lättlurade förr i tiden.

 
 

 

Sen går jag på finlunch på Slipen. Älskar det stället. Äter hur många smårätter som helst. Känner att det vore gott att runda av måltiden med en kaffe. Beställer en cappuccino och är precis på väg att be servitrisen om det lilla tillbehöret när Mansgrisen morrar från andra sidan bordet. En blick säger mer än tusen ord och den här säger defenitivt:

- Tänk inte ens tanken att be om ett sugrör på krogen!

 

Tack och Förlåt, 

Jeanette

Gubbmiddagen och de viljestarka tjejerna

Jag går på AW med tjejerna. Herregud vad mysigt. Så pepp. Vi sitter på en rätt gubbig restaurang och äter rätt gubbig mat omgiven av gubbar. Funkar för mig. Jag älskar gubbar och gubbar älskar mig. Gubbar är de absolut enklaste gästerna. Förmodligen för att jag varit gubbe i ett tidigare liv och kommer reincarneras som gubbe i mitt nästa.

 

Tjejerna i alla fall. Vi sparar en summa pengar på ett semesterkonto varje månad och det börjar bli dags att planera vart resan ska gå den här gången. Det låter ju som ett delikat problem. Utmaningen är samla åtta ganska extroverta och viljestarka kvinnors önskemål och koka ihop det till en gemensam plan där alla är nöjda. Jag är fortfarande i nyårslöftes-mood och föreslår hurtigt en hälsoresa. Ljummet mottagande. Motbudet är en barnfri resort med all inclusive där vi kan roa oss med dagsfylllor och dansa till loungemusik i för små bikinis vid poolen. Storstäder diskuteras och jämförs. Aktivitetsförslag ratas.

 
 
 
 
 

Vi kommer slutligen fram till att rubriken alla kan gå med på för resan är ”vin” (otippat) och att den ska ske i september. Den lilla parentesen att någon utav oss statistiskt sett alltid är gravid eller behöver ha bebis med sig när vi ses, lämnar vi åt ödet. Det går ju faktiskt att spotta på en provning har jag hört.

 

 
 

Kanske behöver vi en diktator för att styra upp det här. Eller så lägger vi helt enkelt 8 lappar med olika förslag i en hatt och låter slumpen avgöra vart vi ska resa. Hur som helst kommer det bli bra. Huvudsaken är att jag får hänga med mina älskade tjejer.  

 

Tack och Förlåt, 

Jeanette

Vaccinationsprogram och okonventionella önskningar

Jag lämnar kidsen på förskolan. På vägen ut möts jag av ett glädjande besked. Ovanför texten om att det går magsjuka på avdelningen, den lappen hänger alltid där med undantag för någon vecka i juli, står skrivet att det nu även härjar vattkoppor bland barnen.

- Äntligen! tänker jag och hoppas att smågrisarna den här gången ska bli smittade så att vi kan bocka av det här. Önskar att det är riktigt bra och smittsamma koppor som går.

 

 

I vår familj är det bara Mansgrisen som haft sjukdomen. Själv är jag vaccinerad och den behandlingen kostade som en avsmakningsmeny på Mattias Dahlgren för två. Inklusive vinpaket och taxi hem. I Tyskland och USA ingår vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet men i Sverige är det här något som varje småbarnsfamilj bara ska klara av.

 

Februari i Solna, hur kul är det liksom. Jag kan gärna vabba och kolla på Frost och spela Rim- Memory flera veckor i rad bara vi får det här överstökat. Har hört riktigt deprimerande historier om inställda semesterresor et cetera på grund av prickiga småbarn. Jag har försökt få smågrisarna smittade flera gånger men i just det här fallet verkar de ha ett förvånansvärt bra immunförsvar. Så sent som förra vintern var vi nere på playdate med grannens prickiga lilltjej. De fick till och med dricka ur samma Festis som henne. Men inget tog. Så kom igen då, give me some vattkoppor! Kommentera gärna nedan om någon i din familj har några riktigt bra och smittsamma att bjussa på.  

Tack och Förlåt, 

Jeanette